Köpa dunjacka
Hur väljer man den bästa dunjackan? Det finns många variabler att beakta när man väljer dunjacka. I denna detaljerade genomgång lärde vi oss mycket om vilka funktioner som egentligen inte spelar någon roll. I den här artikeln har vi på ett och samma ställe samlat våra övergripande köpråd med detaljerad information om alla de saker du bör tänka på innan du väljer jacka.
Syntetisk vs Dun-isolering
Det första beslutet som ska tas när man köper ett isolerande lager är att avgöra om man behöver en dun eller syntetisk jacka. Dun är mycket varmare i förhållande till sin vikt och komprimerar bättre, men när den blir våt så kommer den att förlora sitt fluff vilket betyder att den även kommer förlora sin förmåga att hålla dig varm. Syntetiskt isolerade jackor väger en hel del mer vid samma tjocklek och värme, och de kan även inte komprimeras och packas ner lika bra, men de behåller mycket av sitt fluff när det är vått. Detta innebär att även när det är vått så kan en syntaktisk jacka fortfarande behålla en del av sin isoleringsförmåga och därmed dess värme.
Dun tenderar att hålla längre, och fjädrarna själva tillåta mer andningsförmåga än syntetiska isoleringar. Den genomsnittliga syntetisk jackan kommer att förlora mycket av sin värme inom 5-7 år, beroende på slitage, jämfört med den genomsnittliga dunjacka som med samma omsorg kan behålla sin värme i upp till10-20 år. Dun har också en högre elasticitet efter att ha komprimerat än syntetiska isoleringar, så efter att ha packat ner en dunjacka så kommer den att återfå sin form snabbare.
Syntetiska jackor är mer hållbara när det gäller nötning. Om du klättra upp för den sista skorstenen obehindrat i mörkret bärandes din syntetiska isolerade jacka och du sprätter några hål i den, no big deal. Om du sprätter hål i dunjackan så kommer fyllningen läcka ut precis som vinterns första snö. Det vita fluffiga fjädrarna som kommer från fåglar tenderar också att vara dyrare.
Hydrofobisk vs Vanligt dun
Hydrofobt dun, som är en ny teknik ute på marknaden, är ett försök att lösa den största nackdelen med dun – dess sårbarhet för fukt. Nya nano-teknologiska beläggningar är utformade för att fördröja tiden innan dunet börjar absorbera fukt och få det att torkar snabbare när det blivit blött. Denna utveckling på dun är en relativt ny teknik, men tål hållas ett öga på. Potentialen som finns här är spännande.
Men hur väl fungerar egentligen hydrofoba dun? Skulle man verkligen vilja ha en hydrofob jacka över en syntetisk? Tänk om du hamnar i en storm och din jacka blir blöt, hur lång tid tar det för fluffet, och därmed värmen, att återvända? Ger det någon nytta i verkliga situationer? De är några av frågorna som kommer att besvaras, eftersom dessa tekniker nu gör entré på marknaden och vi har för avsikt att testa gränserna för olika hydrofoba dunbeläggningar allt eftersom de finns tillgängliga för beställning, något vi redan håller på med. Vi vet redan nu att även om hydrofobt dun klarar av en viss mängd fukt bättre än vanligt dun, så kan det inte ersätta syntetisk isolering i en händelse att det blir blött – vilket är oerhört viktigt att tänka på om du delta i aktiviteter där du kan bli blöt.
En annan faktor att ha i åtanke är hållbarheten. Dunet är till sin natur mycket tålig: det kan uthärda hundratals kompressioner. En tvätt kan även hjälpa till att återställa gammalt dun till nästan ny prestanda. Så ytterligare en fråga som vi börjar undersöka är denna: påverkar den hydrofoba beläggningen dunets inneboende hållbarhet? Vattenresistenta DWR ytbeläggningar håller aldrig under hela jackans livslängd, så hur lång hållbarhet har hydrofoba beläggningar på dunet?
Vi planerar att över en längre period testa vanligt och hydrofobt dun sida vid sida i kläder och sovsäckar för att se om behandlingarna faktiskt gör en observerbar skillnad samt undersöka om beläggningarna minskar dunets hållbarhet. För närvarande så brainstormar vi kring kvantitativa tester med dockor där man läser av hudens temperatur och med värmekamera, syftet är att få fram eventuella konkreta skillnader isoleringsvärden mellan behandlad och obehandlad dun. Vi ser fram emot att dela med oss av våra resultat.
Konstruktion
Det finns i huvudsak två tillverkningsmetoder:
Genomsydd
Denna metod är vanligast. Den är enklare och mindre tidskrävande för tillverkaren än box baffel konstruktion. Yttermaterialet är sytt direkt i innerfoder vilket separera dunet i kanaler. Denna metod använder sig av mindre tyg och är lättare än mer komplicerad box baffel konstruktion (se nedan), samt är billigare. På grund av vikten, enkelhet och kostnad så är de flesta av de lättare jackorna, och många av de tyngre i vår jämförelse tillverkade med denna metod. Även om om den genomsydda konstruktionen väger mindre för att användningen av material är lägre så är den inte lika varm som box baffel konstruktionen eftersom dunet kläms i sömmarna och fluffet då reduceras till noll. De genomsydda kanalerna förhindrar dunet från att samlas i botten (som en box baffel), men på grund av den enkla konstruktionen så minskar också dunets optimala fluff och istället skapar ”kalla fläckar” vid kanalernas sömmar.
Box Baffel
Box Baffel konstruktionen är den bästa metoden för att optimera fluffet, och värmen av dunfyllningen. I motsats till den genomsydda konstruktionen, i vilken det yttre och inre lagret av jackan sys ihop för att skapa separata kanaler, box baffel konstruktion betyder att varje separat baffel är sin egna tredimensionella kub eller rektangel. Det innebär att dunet kläms mycket mindre vid baffelns sömmar, vilket maximerar dunets fluff, och färre kalla fläckar. Jackor konstruerade på detta vis är vanligtvis tjockare, varmare och med jämnare fluff med mjukare kanaler. På grund av det extra material som måste användas och dess komplexitet så är box baffel konstruktionen ibland tyngre och dyrare, men ger en mer optimerad prestandan i termer av ren värme än modellen med genomgående sömmar. Generellt sett så är parkas mer benägna att ha box baffel konstruktion än lätta dunjackor.
En del jackor kommer med båda konstruktionsmetoderna. Då är det generellt box bafflar på bröst och rygg, och genomgående sömmar på armarna.
Material
De huvudsakliga tygerna (yttre skal och foder) har en inverkan på sin prestanda på fyra huvudsakliga sätt: hållbarhet, vikt, värme och vattenresistens.
En lättare modell som väger omkring 250 gram har vanligtvis endast 85 gram dun. Plaggets resterande vikt kommer från tyget, dragkedjor, och andra små funktioner såsom kardborreband och justerbara stroppar. Jackor med lättare material komprimeras bättre och väger mindre.
Olika tyger har olika hållbarhet. Tunnare och lättare material är oftast känsligare för nötning och revor. Det finns många super-tunna skal tyger på marknaden som är ganska imponerande – de ger utrymme för tillverkning av jackor med fenomenala värme-vikt-förhållanden. Men om du letar efter en dunjacka som du kan använda och missbruka i flera år så kommer skaltygets hållbarhet att vara din primära oro med tanke på att dun i sig själv erhåller en lång hållbarhet om man sköter det ordentligt. När du undersöker en jacka som du funderar på att köpa, ta dig då tid att notera skalets tygmaterialet och dess relativa vikt jämfört med andra liknande jackor. Vissa jackor, såsom MontBell Frost Smoke kombinerar tyger av olika vikter och hållbarhet för att hålla den totala vikten av jackan relativt låg utan att helt offra den totala hållbarheten.
Skaltyget kommer också att påverka värmen i jackan. Du vill att tyget ska andas lite, så att svett kan komma undan. Annars skulle dunet bli blöt och förlora sitt fluff.
Avslutningsvis så är skalet det tyg som skyddar dunet från väder och vind. Tyger med en tätare väv är mer vattenavvisande. Även om alla jackor som jämförts här (och de vi hittills hunnit testa själva) har någon form av DWR (vattenavvisande) beläggning så avtar dess effekt i varierande hastighet.
Värme
Intuitivt så korrelerar jackans tjocklek med hur varmt den är. Men innan du köper den tjockaste jackan som finns, fundera på vad du tänker använda jackan till. Om du vill ha en jacka för alpin klättring, bergsklättring eller annan liknande vildmarksresa så kolla på de jackor som väger mindre, har den genomsydda konstruktionen och som är mycket kompressibla.
Om du bara vill ha en jacka för att bära till vardags under kalla vintrar eller tillfällig campingresor med bilen så kan ett tunnare lager vara för kall eller ömtåliga för dig. Om så är fallet, kolla då in några av de varmare dunjackorna, eller överväg att köpa en riktig parkas som i allmänhet är tjockare, varmare och mer lämpade för slitage. Kom ihåg att konstruktionsmetoden också har en effekt på din jackas värme. Precis som vi diskuterat ovan så kommer box bafflar att minimera de kalla fläckarna och optimera fluffet i varje baffel.
Med eller utan huva?
Sammanfattningsvis så håller huvan dig varmare, särskilt i blåsigt väder. Många av de jackor vi jämfört (gäller även de vi kunnat testa) kom både med och utan huva, där jackan med huva kostade något extra. Om du letar efter lager av dun för att hålla dig så varm som möjligt, välj då med huva. Om du ofta bär din jacka som ett mellanlager, överväg då en jacka utan huva, lagret komma passa bättre under ditt valda ytterskal som förmodligen har en huva. Tänk på att inte alla huvor är konstruerade på samma vis. Vissa huvar är gjorda för att bäras över en klättringshjälm och är ganska stor om du inte råkar vara klädd i en för tillfället. Andra huvor, som på Mountain Hardwear Ghost Whisperer, och First Ascent MICROTHERM, är utformade för att ha en närmare passform till ansiktet och bäras under en hjälm. Huvor som dessa är bra på att hålla kylan ute och ger en mindre, slankare profil under klättringen eller vandring, men kan se lite roliga ut till vardags.
Packförmåga / Karbinhake
En av de stora fördelarna med dun är dess packförmåga, många jackor kommer antingen med en packpåse eller komprimeras i sin egna ficka. Jackor som packas ner i en bröst- eller handficka och har en karbinhake att kroka fast i är mer fördelaktiga för klättring istället för att ha jackan i en separat packpåse, på grund av smidigheten med att kunna fästa jacka till din sele. Det är särskilt trevligt när man klättrar flera etapper där man bara har en liten följarpackning, eftersom det gör det möjligt för ledaren att leda med jackan på sin sele och därmed ha det vid Belay, medan följaren bär packningen. Det andra problemet med separata packpåsar är att man måste vara noga med att inte förlora den.
Fickor / Allmänna funktioner
Förutom de uppenbara skillnaderna i värme, so skiljer sig lättare jackor och parkas också en hel del när det gäller fickor och funktioner. Flera av de lättare dunjackorna här snålar avsevärt på funktioner som ett sätt att spara vikt, detta har noterats i olika användar-recensioner. På andra sidan av detta spektrum är parkas som är utformade för expeditioner och är full av funktioner som är avsedda att göra ditt liv enklare i kylan. Många parkas har till exempel inre drop-in fickor i nät för att värma din frusna handskar och vattenflaskor.
Stil
Detta är en subjektiv sak, men kan vara viktigt för många människor. Först och främst, du gör bäst i att kritiskt tänka på vad du vill använda dig dunjacka till – i vilken utsträckning är vikt och packförmåga ett problem? Hur varm måste jag vara? När dessa frågor är avklarade kan du överväga övergripande stil. Du kommer att se i vår granskning att designen på bafflarna är olika på nästan varje jacka. Det har delvis att göra med värme, men designers använder även bafflarnas form i utvecklingen av jackans utseende. Vi har också noterat antalet färgval för varje jacka.
Hur man väljer bästa dunjackan för kvinnor
Under ytan på den snyggaste, häftigaste och senaste modellen av dunjacka gömmer sig en teknik som utan tvekan är lika gammal som dinosaurierna. Nej seriöst. (Huruvida de hade fjädrar är en fråga som vi lämnar till paleontologerna.) Men inte ens det mest fantastiska av moderna material som forskare har lyckats skapa kan jämföra sig med de enorma isolerande egenskaperna som dun har. Det väger lite, är super varmt och om du tar hand om det så kan det hålla i åratal. Men alla fjädrar är inte skapta likadana. Det finns några saker att titta efter när man köper en dunjacka, vilket vi kommer att diskutera här.
Dunisolering
Dunet i våra jackor och sovsäckar kommer främst från gäss och ankor, och är en biprodukt av fjäderfäindustrin. Det är en mjuk och fluffig fjäder som sitter under tjockare, skyddande fjädrar. En fluffig ankunge är så silkeslent mjuk eftersom den är täckt i varma dunfjädrar. Den bästa dunkvaliteten kommer dock från vuxna – och gåsdun är oftast av högre kvalitet än ankdun.
Den isolerande kraften från dun kommer från dess förmåga att fånga in och hålla luften stilla i jackan. När du ser en fågel fluffa upp sina fjädrar så är det för att lägga till mer luft till sina dunfjädrar och på så sätt fånga mer kroppsvärme. I dun av hög kvalitet så finns det ungefär två miljoner förregling och överlappande fluffiga trådar som gör det här jobbet. Mer moget dun har fler fickor som fångar in luften.
Men, dunet har en stor akilleshäl: när den blir våt så har den inga isolerande egenskaper som helst. Fåglar har perfekt konstruerade fjädrar med hullingar och en vaxartad beläggning som gör dem vind- och vattentäta. Människor behöver Gore-tex (eller motsvarande vattentätt material). Vi vet från oljeutsläpp att när en fågels fjädrar blir täckt av olja så kan de inte längre låsa sig vid varandra och vattentäta. Fjädrarna blir toviga och dunet under blir blött, det pressas ihop och och förlorar sina isolerande egenskaper. Fåglarna kan dö av hypo- eller hypertermi. I de allvarligaste bergsklättringssituationer så kan berättelsen låta snarlik – allt du behöver är en rejäl vinterstorm eller en sprängd vatteblåsa i ryggsäcken för att dränka även de mest vattenresistenta jackorna.
Syntetisk isolering
Syntetisk isolering är ett svar på problemet med våt dun. Primaloft är en av de vanligaste typerna som finns i plagg inklusive jackor och handskar. Syntetisk isolering behåller sitt fluff när den blir våt, så det kommer fortfarande att hålla dig (något…) varm (förvänta dig inte att man känner sig toasty när man sitter i en fuktig jacka …). Nackdelen är dock att den väger mer och är svårare att packa än dun, samt tenderar att slitas ut mycket fortare. En produkt tillverkad med dun av hög kvalitet kan hålla i över ett decennium om man tar väl hand om plagget (och kan föryngras med en noggrann tvätt); syntetmaterial brukar istället löpa ut inom 5-10 år.
Hydrofoba dun?
Flera företag har börjat ta itu med denna akilleshäl som dunet har genom att tillsätta en vattenavvisande beläggning på fjädrarna. De flesta företag använder en varaktig vattenavstötande (DWR) teknik på utsidan, som du kanske minns från vattentäta ventilerande regnkläder. Denna teknik appliceras direkt på fjädrarna. Patagonia tillverkade sin egna behandling för dun med mer miljövänliga ingredienser som de säger även ökar fluffet. Det har ännu inte fastställts. Våra fälttester visade inte någon signifikant praktisk fördel som enkelt kan tillskrivas dunets vattenavvisande egenskaper, oavsett den övergripande kvaliteten på jackan. Det vill säga, två av våra tre pristagare hade hydrofoba dun, men de hade också mycket bättre övergripande konstruktion och material. Montbell jackorna som vi granskade använde dock inte hydrofoba dun och det tog ungefär samma tid för dem att torka efter att de blivit blöta.
Under en av dessa testmetoder, kallad ”hydrofoba shake test,” IDFB tar dun och lägger det i en behållare med vatten och sedan skakar den. Bristningspunkten är när fjädrarna börjar ta in vatten. För naturligt dun är det en imponerande 22 minuter av nedsänkning. För att kunna kalla en produkt ”hydrofoba dun” eller ”vattenresistent dun” så måste dunet klara av ytterligare 20-30 minuter eller minst 40 minuter av skakning. Låter komiskt, vi håller med. Men en generell poäng att ta med hem: dun är ganska häpnadsväckande som det är.
Vårt främsta slutsats är att dessa beläggningar kan hjälpa, men de är inte nödvändigtvis ett mirakel. Som mest ökar det användningsförmågan av en dunjacka, och låt den behålla värmen något längre, men hydrofoba dun är inte en ersättning för syntetisk isolering eller ett skyddande skal i vått väder.
Design
Man kommer inte så långt med högkvalitativt dun om det inte sys ihop med starka tyger och en genomtänkt design.
- Genomsydd design – Denna design är det enklaste att tillverka. Namnet säger allt: bafflarna som håller dunet sys genom hela jackan. Profilen på denna typ av baffel konstruktion ser ut som en serie kanaler, var och en sammanfogad med en enda söm. Enkelt betyder inte nödvändigtvis billig dock. Designen gör jackorna lättare, mer kompressibel, och ger dem ett bättre rörelseomfång. Men, för att det finns en klämpunkt vid slutet av varje baffel så pressas dunet och ger potentiell plats för värmeförlust. Denna enda söm kan också vara mindre vindtät.
- ”Box Baffel”-design – Box baffel designen är den varmaste strukturen för en jacka, men den är mer komplicerad och involverar mer tyg, så det kommer oftast att vara dyrare, mer skrymmande, och lite tyngre. Denna design är vanligast i expeditions parkas. Föreställ dig varje baffel som sin egen sexsidiga, rektangulära låda. Varje baffel är förenad med nästa genom ena sidan av lådan (den kortaste sidan). Detta eliminerar klämpunkten mellan bafflarna så att dunet kan behålla mer av sitt fluff och vind kommer inte smyga genom sömmarna.
Tyger
Denna kategori kan bli mycket komplicerat med ord som denier ripstop och taft, roliga egna namn, och massor av siffror och mätningar. Alla dessa beskrivningar och siffror översätts i huvudsak till fyra saker vi bryr oss om i dunjackor: hållbarhet, dun-beständighet, väderbeständighet, och mjukhet. Den goda nyheten är att man oftast ganska intuitivt kan känna om ett tyg kommer vara hållbara, och detta kan ge en rimlig indikation på hur vind- och vattenavvisande jackan kommer att vara.
Tyger med en mjukare hand visade sig sock vara svårare att bedöma. När det gäller dunets beständighet, vilket delvis sannolikt beror på kvaliteten på dunet som används, och möjligen sömmarna (Montbell hade flera små, vassa fjädrar som stack ut – men deras jackor är ett fynd jämfört med många andra).
Med alla andra variabler konstanta, ett lägre denier (trådtjocklek) nummer för ett tyg innebär att det är lättare men inte lika slitstark. Men tygets styrka och hållfasthet förlitar sig vanligtvis mer på tillverknings än denier (som har mer att göra med vikt). Följer gör ripstop mönster, synligt vid nära inspektion av din jacka. Detta rutmönster som vävts in i tyget stoppar ett litet hål från att blir en reva.
Värmeförmåga
Till skillnad från sovsäckar så kommer inte jackor med en värmegradering. En vanlig missuppfattning är att en högre fill power gör jackan varmare. Att köpa en jacka med 850 fill kommer att vara mycket varm för sin vikt, men den kanske inte passar för din användning. Jackbeskrivningar kommer att hjälpa dig att hitta rätt jacka, eftersom många tillverkare identifierar en lätt jacka som sådan – eller så kan de även föreslå att jackan användas som ett isolerande mellanlager, såsom Arc’teryx Cerium SL – Kvinnor. I allmänhet så är de tjockare och mer fluffiga jackorna varmare.
Funktioner
Huva
Det finns en hel del yta på huvudet där man kan förlora värme. Därför kan en huva vara grymt. Men det beror på användningen av jackan. Om det är ett tunnare mellanlager så kanske du inte vill ha en huva så att jackan kan glida fint mellan ditt skal och en lätt fleece utan att huva korvar sig bakom nacken. Vissa huvar är utformade för att passa över en hjälm, och andra under. Återigen så måste modellen passa användningen – en biffig jacka bör ha en huva som passar över en hjälm medan ett mellanlager eller lätt jacka ska ha en snygg och snävt passande huva som du knappt märker av.
Blixtlås
Det är kontraproduktivt, men utifrån vår erfarenhet så är faktiskt blixtlås tillverkade i plast mer hållbara än metallblixtlås som kan böjas och vridas. Plasten ser inte alltid lika smart ut, men vi föredrog det – vi vill att våra jackor ska hålla.
Packningsförmåga
Detta är sannolikt den första funktionen som en klättrare eller backpacker kommer att leta efter. En lätt dunjacka som är bra för bergs-, alpin-, och isklättring kan packas mycket liten i sin egna ficka och har en karbinhake som du kan fästa på baksidan av din sele. Inget behov av en ryggsäck för att bära varma lager på ett snabbt och lätt uppdrag – och den finns redo för draget som uppstår vid hängande belays.
Stil
Även de vackraste atletiska modellerna verkar fortfarande inte kunna få dunjackor att se särskilt sexiga ut. De är fyrkantiga, skrymmande och inte särskilt smickrande. Vissa lättviktsmodeller börjar visa vissa feminina linjer, med elegant placerade box bafflar för att accentuera kurvor eller leka med ögat, precis som OR Aria jacka.
Pris
En dunjacka är en investering väl värd att göra. Om du spenderar lite extra pengar på en bra modell och tar väl hand om den så kan den hålla i åratal av regelbunden användning. En dunjacka är det absolut viktigaste plagget för en hänförd vildmarksperson. Att vara sparsam nu kommer inte att spara dig pengar i det långa loppet.
Etik: Etiskt dun
Som med många branscher där djur är en del av resurserna finns det både bra och dåliga rutiner och metoder när det kommer till att skörda dunet. Levande plockning är en praxis som kan hittas beskriven i branschdokumenten. Även om påståendet är att dunet skördas under en naturlig ruggningscykel så identifierar de amerikanska och kanadensiska myndigheterna det som oetiska och ekonomiskt meningslösa metoder.
Patagonia förde in etiken kring dunproduktion bland konsumenterna med införandet av ”Trace Down”, som är tredjepartscertifierade som icke-levande-plockning och icke-tvångsmatning.
Om detta är viktigt för dig, leta efter företag, såsom Patagonia, som tillkännager var de skördar sitt dun.
